Silvias lycka

När jag skulle ut på de sista julklappsinköpen var det dags igen, för på väg ut till bilen kom det en liten katt springande mot mig. Sedan allt det där tråkiga hände med Jörgen,  kollar jag alltid lite extra när de är ute och springer hos oss. Inne i mitt huvud flimrade bilderna på bortsprugna katter förbi, kunde detta vara en av dem?

Jag hittade inga efterlysningar som stämde in på henne, men som tur var var hon öronmärkt så vi började söka i SKK:registret. Vi fick två träffar som kunde stämma på "vår" kattfröken. Tyvärr hade den ena kattens ägare inte valt att sätta ut sitt telefonnummer, men det hade den andra, så vi ringde.

Jodå, han hade en hona som varit borta sedan i somras, men som han trodde hade blivit överkörd. Han skulle komma och kolla i alla fall, och visst var det hans. Så den 23 december fick vi inte bara gratulera drottning Silvia på hennes födelsedag, utan även katten Silvia som fick komma hem efter fem månader på vift. (!) Varje gång tänker jag: Tänk om någon hade gjort så för min katt.