lördag 12 juni 2010

Lite vemodigt

Ja, snart har jag gjort min sista dag på jobbet, och det känns lite vemodigt vill jag lova. Jag har haft äran att få jobba med helt undebara människor, bättre kollegor kan man inte få! Tillsammans har vi skrattat och gråtit och ibland har vi fått slita vårt hår för att lösa olika problem, men vi har alltid hjälpts åt vad det än har varit, och i slutändan har det blivit bra! Men som alla sagor har de ett slut.

Från och med hösten kommer jag att jobba på en annan skola. Men dessa underbara människor som har varit mina kollegor kommer nu att bli mina underbara vänner istället. För när man möter underbara människor efter livets väg ska man kanske be dem att slå följe med en på den fortsatta vandringen så man inte bara korsar varandras vägar.

Tack kära kollegor för presenten och den vackra Gerberan.

2 kommentarer:

  1. Ja du, nu kommer jag visserligen inte tillbaka förrän till jul, men det lär bli TOMT utan dig. Fast precis som du säger så kommer vi ju alltid att finnas i varandras liv ändå, ngt annat är ju otänkbart;-) KRAMKRAM

    SvaraRadera
  2. Diane, jag är lyckligt lottad som har dig som vän! Kramelikram på dig!

    SvaraRadera